Ramadan för den utomstående består av den månad som muslimerna inte äter eller dricker något när solen är uppe. För en muslim är Ramadan mycket mer än så. Skulle det bara vara så att man avstod ifrån mat och dryck så är det ju egentligen bara en fysisk handling som inte är speciellt logiskt att förstå.

Muslimer runt om världen ser fram emot Ramadan. Det är en månad som präglas av sammanhållning, gemenskap, empati för medmänniskor och ett sätt att tämja sin kropp inte bara gällande de fysiska begären utan även i handling.

Ramadan för oss är en månad då vi blir ihågkommen att tänka på andra behövande människor. Idag tar vi väldigt många saker förgivet. För oss är det en självklarhet att varje människa har en mobiltelefon, eller att det ingår en dryck när vi köper dagens lunch. Men det är inte alla människor som har det lika välställd. Jag kommer ihåg en dokumentär som gick på TV om Kambodja, där var det en kille som var 12 år. Varje dag gick han runt och plockade tomma burkar som han lämnade in till pantstationen. Pengarna som han fick för burkarna köpte han bröd och mediciner till mamma som var sjuk. Hur många burkar slänger vi inte varje dag här? Hade vi kunnat slänga de burkarna bland soporna om vi hade vart ekonomiskt beroende av de? Om vi inte påminner oss medmänniskor att väldens resurser är begränsande så kommer konsumentsamhället att fortsätta konsumera mer än nödvändigt.

Det står på bilden ”Du har tungt att bära…” Flickan svarar ”Det är ingen tyngd utan min syskon”…

Vi lever i värld där alla människor inte har det lika bra. Många människor är idag i flykt och en del av de hamnar i Sverige. Istället för att öppna vår famn och krama om de väljer vi att diskutera hur många till Sverige kan ta emot. Det är dags att tänka om.