Det berättas om tre vänner. Det var Hz. Vakidi och hans två vänner. De tre vännerna stöttade varandra oavsett vad. En av vännerna tillhörde Hasimi-stammen och den andra gjorde inte det. Vakidis fru sa till Vakidi att högtiden ”Eid” började närma sig och deras barn saknade kläder till högtiden. Hon var rädd för att barnen skulle se andra finklädda barnen under den dagen och jämföra med sina egna trasiga kläder och bli ledsen. Hon bad Vakidi hitta pengar och köpa tyg till nya kläder. Med de tygbiten skulle hustrun sy nya, fina kläder till barnen. Vakidi skickade ett brev till sin vän som tillhörde Hasimi-stammen. Det dröjde inte länge innan ett svar kom till honom. I svarsbrevet fanns en tygpåse med 1000 dirhem i. Ungefär i samma stund fick han också ett brev ifrån den tredje vännen. Den tredje vännen hade också hamnat i ekonomisk kris och bad om att få 1000 dirhem. Vakidi kunde inte behålla pengarna själv utan valde att skicka det vidare till den tredje vännen utan att själv använda det.

Hz. Vakidi visste inte hur han skulle ordna fram pengarna nu. Han kunde inte förklara läget för sin hustru. Han valde att övernatta i mescid, en böneplats, under ett par dagar. Därefter gick han hem och förklarade det som hade inträffat för sin hustru. Hustrun, tyckte han hade agerat rätt och stöttade honom i sitt beslut.

Det hade gått några dagar, Vakias vän från Hasimi-stammen kom hem till Vakia, med sig själv så hade han även tygpåsen som var fylld med 1000 dirhem. Det var samma tygpåse som han hade skickat till Vakia. När Vakia, såg tygpåsen så förstod han inte riktigt hur pengarna kunde hamna åter hos honom eftersom Vakia hade skickat de pengarna till den tredje vännen.

Vännen från Hasimi-stammen berättade att när han fick Vakias brev så var dessa 1000 dirhem dem enda pengarna han hade kvar. För att inte hamna i en ekonomisk kris så hade han skrivit ett brev till den tredje vännen. Som antagligen då skickade brevet till Vakidi.

Vännerna kom överens om att dela på pengarna. 100 dirhem fick Vakias fru. Resterande 900 dirhem delades mellan de tre vännerna. Det som hade inträffat hade hörsammats i området. Även personer från palatsat hade hört om det. Den dåvarande sultanen blev imponerad av agerandet och bjöd in dessa tre personer till palatset. Han berömde deras agerande och tilldelade 2000 dirhem i gåva till varje person och 1000 dirhem extra till hustrun. Alltså totalt 7000 dirhem.

Vi kan ställa oss själva den frågan, hur många vänner har vi som skulle dela med sig av sina sista peng med oss? Eller utifrån ett annat perspektiv, är vi beredd att ge bort vår sista peng till en vän som ber om det? Tyvärr är det inte många vänner som vi har idag som vi känner så stark band med. Många av våra relationer idag bygger på gemensamma fördelar. Med det menas att din så kallade vän finns där för att hen behöver det. När vänskap bygger på förväntningar så blir det heller inte så starka.
Att investera i människor är den bästa investeringen man kan göra. Att ha dessa vänner vid sin sida när du behöver ger dig både styrka och framgång. Ta därför vara på dessa goda vänner när du så väl hittar dem. Investera i dem.

När Ramadan är färdig så väntar det högtiden ”Eid”, eller som det heter på turkiska ”Bayram”. Den högtiden pågår i tre dagar. Då hälsar man på äldre, familjen, släktingar och vänner. I muslimska länderna så är det helgdagar och man är ledig till och med några dagar före och efter högtiden. I Sverige så är det mer vanligt att man gör de besöken på kvällen och på helgerna. Jag tror att många av oss som inte tog vara på denna högtid väl kommer i år att ångra sig för det. Med tanke på läget med pandemin så kan man inte träffa sina vänner, äldre, släktingar. Tidigare har vi alltså på ett eller annat sätt haft möjligheten att ta ledigt ifrån jobbet, skolan och fira vår högtid. Men i år har vi inte den möjligheten. Jag tillhör nog den som inte utnyttjade högtiderna fullt ut och i år ångrar jag för att inte ha gjorde det. Troligen är jag inte heller ensam om den saken.

Högtiden är mest uppskattad av barn som får presenter och pengar ifrån äldre. Man går runt med plånböcker, väskor och samlar på sig gåvor. Även för de barnen blir det i år minst sagt en annorlunda högtid.