En handling där man skakar hand med varandra, med båda händerna, där man gör en överenskommelse och lämnar löften kallas för ”Biat”. Det här var något man gjorde i samband med handel men även när man ville visa sig trogen för en person. Det symboliserar att man har lämnat över alla sina förmögenheter och liv i tron för den personen. De första muslimerna var väldigt noga med det. Det var mot profeten som man gjorde den här typen av biat. I den biaten ingick:
1) Migrationen 2) Islam 3) Jihad 4) Att lyssna 5) Att vara lyhörd 6) Låta den bäst lämpade utföra uppgiften 7) Sabr – Tålamod. Efterföljarna sa att man var beredd att göra alla nödvändiga uppoffringar för att fullfölja dem punkterna. Biat innebär alltså att man är beredd att göra stora uppoffringar. Utan uppoffringar går det inte att fullfölja en biat.
En annan viktig del av biaten ingick också att man inte skulle döda sina barn. Det föregick tyvärr under tiden före Islam att man begravde sina nyfödda flickor. Man såg ner på flickorna och de hade inget värde. Även fattigdomen var utbredd på många platser.
Hedersrelaterad våld sammankopplas felaktigt till Islam. Det är aldrig acceptabelt att man begår den typen av handlingar till sina barn, inte heller mot någon annan familjemedlem. Kvinnorna som lämnar den här biaten lovade även att inte avsiktligt skada fostret i samband med graviditet så att man framkallar en missfall. Inom Islam är det alltså absolut förbjudet att göra abort om det inte föreligger särskilda skäl.
Fatima Binti Utbe och hennes syster Hind gick till profeten för att lämna biat. Hind sa att hennes biat inte kunde slutföra. Hon brukade ta ifrån sin makes egendom utan hans vetskap. Profeten slutförde inte biaten utan kallade på Ebu Sufyan, Hinds make. Profeten berättade om det som inträffade, att hans fru brukade ta ifrån hans egendom utan hans vetskap. Han frågade om maken ville godkänna den handlingen. Ebu Sufyan svarade att det är okej att hustrun tar ifrån råvaror som har kort hållbarhet, produkter som härsknar snabbt. Han syftade till produkter som mjölk, mat, frukt, grönsaker. Men övriga råvaror behövde hon först be om lov. Efter den klarheten kunde hustrun också lämna sin biat för profeten.
Jihad är ett av punkterna som ingick i biaten. Västvärlden har format vår uppfattning om att jihad innebär krig. Det innebär övergrepp på oskyldiga. Den uppfattningen stämmer inte. Men däremot stämmer det att ordet Jihad missbrukas även av makthavarna i de muslimska länderna. Jihad innefattar många gånger krig, men inte alltid. Bördan om Jihad ligger huvudsakligen hos männen. Hz. Hansa var en modig kvinna, hon var känd som poet i området, bland de bästa på den tiden. I samband med en krig som uppstod under Hz. Ömers Khalifat deltog hon i kriget tillsammans med sina fyra söner. Hon uppmanade själv sina söner om att delta i kriget. Att man inte ska vara rädd och frukta döden eftersom det väntar ett bättre liv efter detta. Deras handling kommer bidra till Allahs nåd över de. Så motiverade hon sina söner.
Några generationer efter sahaben så får Hasan-i Basri en fråga om varför ingen numera kan vara som Sahaben? Hasan-i Basri säger en mening som fortfarande reflekteras i varje bok man läser om Sahaben. Han menade att om vi skulle träffa på en sahabe nu, så skulle vi tro att det är en galen person. Om de däremot skulle se oss nu så skulle de tveka om vi verkligen är muslimer. Det är alltså för oss väldigt svårt att förstå vad sahaben har fått gå igenom, hur stort deras tro har varit på Islam. Men samtidigt märker vi att muslimer började ändras och komma ifrån hur Sahaben var redan efter några generationer efter de. Därför är det mycket svårt nu, under 2000-talet göra olika jämförelser.
Den som vill själv läsa ur denna bok på turkiska kan hitta det här, ”Kitap yurdu” Det går även att få den exemplar som jag, hör av er i så fall. Men för kännedom så har jag bara en.
