Det finns hopp

Det finns hopp

Nyårsnatten ristades hakkors vid entren till moskén i medborgarplatsen i Stockholm. Som ett mot agerande placerades av en anonym grupp eller person blommor utanför moskén. Några veckor innan den händelsen så hade Fittjamoskén blivit vandaliserad, man försökte slå sönder glasrutor och kastade grisfötter vid ingången.

 

När sådant inträffar så får man olika känslor. Till och börja med så får man en trötthetskänsla, man blir så less på främlingsfientligheten, man blir så less på att man inte kan få vara sig själv. Man undrar på vilket sett moskén skadar andra… Man har nästan lust att ge upp den engagemang man har. Men efter några dagar så får man andra tankar, man blir mer taggad för att fortsätta med den engagemang man har.

 

För ett par dagar sedan så var jag i Fittjamoskén, då såg jag att den anonyma organisationen/personen som delar ut blommor hade även gjort det utanför Fittjamoskén. Helt underbart! Så länge det finns ett öppet agerande som kämpar för ett likvärdigt samhälle för alla så kommer jag också vara en del av den rörelse som vill behålla ett Sverige för alla. Därför är det viktigt att vi som står emot främlingsfientligheten också visar det även utåt.